Varför närområdesstudier?

Kunskap om den egna närmiljön är något som vi pedagoger åläggs att väcka elevernas intresse för och kunskap om. I det centrala innehållet för de samhällsorienterande ämnena, i Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (2011) för elever i åk 1-3, beskrivs kunskaper om historia och förutsättningar för människors leverne i form av både bebyggelse, religion, samhällsfunktioner, arbete och utbildning. Detta innehåll återfinns senare i kunskapskraven för åk 3 då eleverna skall kunna använda dessa kunskaper för att reflektera och dra slutsatser om, jämföra då- och nutid samt komma med lösningar på problem som har med deras närmiljö att göra och för att senare även kunna innefatta ett globalt tänkande. Samhället och naturen runt skolan ligger därför nära till hands och kan användas för iakttagelser och undersökningar vilket medföljer att dessa studier kan ses som ett komplement till läroböckerna där eleverna får arbeta med platser de känner till och har en viss kunskap om.

Ovan nämnda krav är alltså vad eleverna förväntas lära sig i stora drag och till viss del varför. Men kan denna kunskap vara av nytta för något mer än dessa krav? Jag anser att platsen där man bor och växer upp är av stor betydelse för bildandet av den egna identiteten. Det krävs inget geni för att förstå att vår närmiljö påverkar hur vi utvecklas och vilka människor vi blir, därför är det också viktigt att vi pedagoger hjälper eleverna att bilda sig en uppfattning om deras närmiljö, inte bara ur ett nutidsperspektiv utan med en historia bakom.

I Plats, Identitet, Lärande (Sanderoth, Werner och Båth 2015) behandlas ämnet närområdesstudier och vikten av denna kunskap för att bilda sig en egen identitet, förstå sin omvärld, kunna ta till sig kunskaper om hur den har förändrats genom tiderna och varför. Samtidigt som vi lever i en värld som blir allt mer globaliserad och medial, då vi reser och förflyttar oss mellan länder, både i verklighet och virtuellt, menar författarna att segregationen i samhället ökar, vilket leder till rädsla, osäkerhet, och utanförskap, vilket påverkar vårt sätt att leva på ett globalt och lokalt plan (Sanderoth, Werner och Båth 2015 s.15, 43,).

Odenstad skriver, i Ämnesdidaktik för SO-ämnena: för grundskolan (2014 s.11), om vikten av att kunna variera undervisningen utifrån vilken elevgrupp man har och vilka förutsättningar som finns i gruppen. I närområdet finns det kunskaper inom alla delar av So-ämnena som är lättillgängliga för barn att kunna ta till sig (Sanderoth, Werner och Båth 2015 s.16). Som jag ser det ger dessa studier därför stor möjlighet till variation i undervisningen vilket bidrar till att man som pedagog kan möta olika elevers förutsättningar för lärande genom att blanda praktiska övningar med teori på ett lustfyllt sätt. 

Odenstam (2014 s.24) beskriver vidare att bedriva närområdesstudier och att röra sig ute i samhället kräver god planering och kunskap från pedagogen och kräver andra typer av resurser än vad som krävs i klassrummet. Man måste ta i beaktning de risker som förekommer när eleverna rör sig utanför skolområdet och planera undervisningen utefter dessa förutsättningar. Sanderoth, Werner och Båth (2015 s.219) skriver ”När det gäller att använda närområdet som studieområde är det viktigt att du inte låter dig hejdas av bekymmer med ekonomi, tid eller lärarresurser”.  

En annan viktig del i att låta eleverna undersöka sin närmiljö är att de får möjlighet att använda de moderna hjälpmedel som finns och som eleverna kan och känner igen. Att söka information på nätet via datorer, surfplattor och smartphones är ett snabbt sätt att skapa en bild hur samhället är uppbyggt. Där kan de finna kartor, bilder, artiklar och annat material att arbeta med för att lära sig mer om sin närmiljö och de digitala verktygen kan även underlätta om eleverna behöver spela in ljud, ta foton eller filma saker som sägs eller saker de vill ta reda mer om. Genom att arbeta konkret med närområdesstudier får eleverna sålunda en uppfattning om sin omgivning, den egna rollen i samhället och kan på sikt få dem att känna ansvar för samhället på en lokal och global nivå, men det ger även oss pedagoger möjlighet att utvecklas och lära känna våra elever och deras närmiljö, vilket ger oss bättre förutsättningar att ta goda didaktiska beslut för elevernas vidare utveckling.